En ensam svensk arkeolog arbetar utanför Aten med den sensationella upptäckten av de 2.600 år gamla kvarlevorna efter Kylons upprorsmän.

Beväpnad med pensel, blomspruta och tandläkarinstrument undersöker hon skelett efter skelett i den grunda massgraven. Med sin expertis kan hon avgöra kön, ålder och dödsorsak.

Allt som allt handlar det om 80 unga män i tre rader. De ligger här helt öppet i den 35-gradiga hettan, täcks över nödtorftigt med presenningar vid arbetsdagens slut.

Är det Kylons avrättade anhängare vi ser? Anne Ingvarsson-Sundström är försiktig.

– Jag vill inte gå händelserna i förväg innan jag är färdig med min rapport. Men visst är detta något väldigt ovanligt, spår efter en väldigt tragisk händelse, säger hon.

Platsen där utgrävningen pågår har fungerat som begravningsplats i flera hundra år under den tidiga antiken, perioden strax före den atenska stadsstatens guldålder. Här har man under snart fyra år av grävande hittat kvarlevor av över 1.500 personer, de flesta av allt att döma vanliga människor som dött av naturliga orsaker.